Då var det måndag igen och jag har precis skickat iväg maken på jobbet.
Idag renoverar han någon sorts maskin på "smecken" som det så fint kallas. Heter egentligen Sundsvalls mekaniska. Men ligger i Birsta.
Vanligtvis jobbar han på sundbirsta som ligger i Sundsvall, på heffnersvägen. Förvirrande, eller hur?
Axel, jag och Stella ska bara mysa hela dagen, då Axel har sina powernaps (son är ganska många) ska jag passa på att städa och tvätta. Känns som att tvätten anfaller oss.
Men så är det väl såklart då vi varit och rännt ända sen Tom kom hem från Zaragoza.

Jag har fått solexem och känner att jag nog helst stannar inomhus idag, ifall solen tittar fram. För fy så ont det gör. Såklart jag måste ut med vovven, som också tycker det är jobbigt då det är varmt.

Har ju dessutom glömt att berätta om Axels dop, vilket får bli kvällens tema här på bloggen.

måste rätta till föregånde inlägg.
Vi har INGA betalningsanmärkningar. Ordet INGA måste ha försvunnit!
Ber också om ursäkt för dubbla bilder, får skylla på att jag är en virrig mamma!

God natt!

Tänk att det var så längesedan jag skrev att lillen har hunnit byta blöjstorlek. Vi är redan uppe i nummer 3 i blöjorna nu. Jag tycker tiden sen han kom har gått så himla fort. Han var ju nyss en pytte-pytte liten pjuklarv.
Snart är han 4 månader! 4 hela underbara månader har passerat och ändå känns det som att tiden stått stilla men ändå gått så fort.
Himla svår känsla att förklara.
Jag måste ju dock få säga att jag tycker mönstret på de nya blöjorna är bra mycket finare än de andra. Dessutom känns dessa blöjorna mycket mjukare? Konstigt! Titta så fina:

"Fiskar och skaldjur och grejer" som Tom sa. Fastän att jag inte kan se några skaldjur. Jaja, hur som helst. Nu har jag överanalyserat blöjorna och granskat dem noga även här på min lilla blogg. Hehe!

Idag fick lill-plutt smaka ytte pytte lite potatis, mosad såklart! Han tyckte ju det var riktigt smaskens!
Jag har också tänkt jag ska prova lite mixad majs något framöver.
Dagarna, veckorna och även månaderna går så fort så snart är det dags för honom att äta på riktigt, herregud det känns inte alls långt kvar. Jag tycker tiden går så fort så jag hinner inte med mig. Det är väldigt intensivt hela tiden. Men jag älskar det verkligen!

Snart åker Tom igen också, jag hatar det verkligen. Jag gruvar mig veckor i förväg. Jag hoppas alla ni som läser förstår mig på rätt sätt. Det är jobbigt för Tom också. För hela familjen. Det känns som att vi aldrig får komma till ro. Vi får aldrig knyta an utan vi är jämt uppe i ett kaos. Men snart hittar vi nog rutiner i pappa Toms resande också, fast att det såklart är påfrestande.

Imorgon ska jag ringa till veterinären igen. Det är något med Stellan som inte riktigt är som det ska. Älskade hårboll. Jag tror fortfarande analsäckarna krånglar för henne.
Vi får se vad dom säger såklart och vad de kan göra för henne. Jag vill ju att hon ska må bra. Knepig är hon, minst sagt.

Nä, nu går ögonen i kors på mig, så jag avslutar bloggandet med lite bilder i stället!
Puss

Idag blir Axel hela 3 månader, Gud så tiden går! Han är den mest fantastiska lilla son man någonsin kunnat önska sig. Älskade lilla barn!

Igår träffade jag och Axel, Sandra och hennes lilla son Lukas, Lukas är 2 månader äldre än Axel och Gud så glada de blev av att träffa varandra! Dom tyckte det verkligen var lattjolajbans! Dom låg och surrade med varandra och höll stenkoll vart den andra var. Haha! Så söta så hjärtat smälte.

Mammorna drack kaffe och surrade skit, så mycket kaffe att min mage sedan på kvällen ville vända sig ut och in. Ajaj. Skyll sig själv helt enkelt!

Vi hade också våran premiärtur på stan jag och lillbus. Vi stannade inte speciellt länge, men en liten stund blev det, också väldigt mysigt!
Vi har ju liksom aldrig haft behovet av att gå på stan tidigare.
Idag ska vi mest bara ta det lungt, jag ska åka på babyproffsen och på dollarstore. Huvudsaken är att ta hand om Stella som är väldigt dålig i magen, hade bajs på hela golvet i morse. Inte direkt roligt. Så därför vill jag inte stressa upp henne mer än nödvändigt idag. Blir nog en långis med henne sen. Ska koka lite ris och morötter åt henne också, så får vi se om magen hennes blir bättre.

Nu blir det en liten tupplur medan lillen sover, han har hållt igång sen halv fyra.

Puss!

Jag och Tom ansökte i lördags efter en 3a. Det finns nämligen en ledig 3a fyra dörrar bort från oss. Bottenplan och gavel-lägenhet. Helt perfekt för oss hade den varit. Jag trivs ändå rätt bra här, med alla grannar som jag redan känner och känt sen barnben.
Hur som helst, så sökte vi den och tänkte, att eftersom vi redan bor här och har bott här ett tag borde man ha förtur. Så är det ju på nästan alla ställen till och med mitthem.
Men nej, icke! Du ska då ha bott på samma ställe i 2 år. Vi har ju inte nått den gränsen då vi bott 1 år och 4 månader för att vara exakt. Så vi har samma tur att få den som vem som helst. Och då känner jag hopplösheten som kommer smygandes. Jag menar vi har ju sökt kanske en miljard 3or men inte på en enda har vi fått svar. Och det är absolut inte att vi har dålig ekonomi. Vi har betalningsanmärkningar och snart har vi heller inga lån.
Jävla hsb och deras sjukt fåniga regler! Det hade varit så skönt med en 3a och ett till rum!
Men... Det är väl helt enkelt så att vi får bita ihop och bo i denna 2a och så småningom köpa oss en lägenhet/hus/radhus. Detta går ju inte i all evighet.

Tom åkte igår till Tyskland, och jag saknar honom oerhört mycket.
Nu väntar 2 långa veckor utan min fina man vid min sida. Men det ska nog gå bra. För så som jag så många gånger innan skrivit så har vi världens bästa familj och världens bästa vänner. Vi har dessutom underbara grannar som igår passade Axel så jag och Stella fick lite egentid tillsammans. Ni må tycka jag är knasig men den tiden är viktig för mig och Stella. Men under dessa 2 veckor lär den inte bli varje kväll. Men jag ska göra så gott jag kan.

Igår hittade jag en äcklig fästing på
henne också. Som tur är plockade mamma bort den så den var inte där så långvarigt så att säga. Jävla äckliga kryp det där!

Nu ska jag passa på att sova en stund medans lilleman också sover. Man måste passa på att sova under den tiden man får då man är alena.

Lite bilder bjöd jag på också.

Puss